min själ vandrar utanför min kropp mellan 8-16

Sorry för dåligt bloggande.. Igår då jag hade lagt mig, var jag med av en sjukt obehaglig sak. Något jag inte har varit med om förut, men som gjorde att jag kan förstå andra då de nu berättar för mig om det!

PANIKÅNGEST ATTACK.. Jag hade sängt ner dator för att sova, då jag bara känner hur jag får en sådan smärta i hela bröstet. Är som ett svart hål pressas utåt innifrån. Jag försöker att inte tänka på det, just för att jag förväntar mig att det ska kännas mindre. Då börjar jag få problem med att andas. Så jag ligger här i min säng och tänkter att jag måste andas. Jag tar stora djupa andetag, små korta många. Medans jag tänker att jag är en jävla tönt.. Jag har 10 arbetsdagar kvar, nu får jag sluta må så dåligt över att behöva gå till jobbet!

Mina vänner förstår inte varför jag har sådan panik och gnäller så sjukt mycket på att gå till jobbet eller att jobba. Åh hade jag varit dem, så hade jag med tyckt jag var fjantig. Jag tyckte idag att jag var fjantig som häde känt så dära!

Tills.. Då jag står på jobbet efter halva dagen och får känslan av att jag tappar allt. Att allt som är jag, all min glöd, all min kärlek, all min glädje osv, bara dras ur mig. Åh där står endast mitt skal kvar. Jag blir hjärndöd av mitt jobb! Jag kom på mig själv att haja till och va har jag gjort detta? Jag använder inte en enda hjärncell då jag står och gör det jag ska göra, inte en enda hjärncell...

9 arbetsdagar kvar.....

Visst är det äckligt som fan?! Jag hade min första (och förhoppningsvis sista) vid nyår ifjol. Sjukt svårt att andas och grät som fan, ambulansen var tvungen att komma! Snacka om att känna sig som en äkta fjortis! Men nu vet man verkligen vilken skit folk går igenom!

Din kusin hade också något liknande för att hon vantrivdes på jobbet.Nu går hon hos en kiropraktor som håller på att lösa upp stressen.Du ska se att det släpper när Mami kommer och hämtar hem dig annars får vi skicka dig på samma ställe <3