Gårdagen med tumören i huvudet slutade verkligen i missär!!

Det är ju så att en viss PERSON har ju skrämt upp lilla mig som attan med spöken! Varje natt i en månads tid ungefär.. Sedan just den hära frasen nu lämnar jag vårat spöke hos er.. Har gjort att jag har haft en hel del obehagliga stunder här hemma ensam. Men igår slår nog tillo med den skakande sängen...!

Jag ligger och funderar om Hanna också tycker att det är lite läskigt att sova ensam, åh funderar på om jag ska gå ner till henne och höra om hon vill sova hos mig eller om jag får sova hos henne.. Mitt i den tanken så börjar min dörr att skaka!!! Jag har ju en skjut dörr till mitt sovrum, åh då darrar ju dörren till om man försöker trycka upp den som en vanlig dörr.. Så det låter exakt som nån som trycker på den flera gånger jätte fort. Jag får sådan panik att jag stänger igen ögonen och vägrar att öppna dem, för jag tänker då fan inte göra som de gör på film. Slå upp ögonen och se synen av ett ansikte alldeles framför sig.. Neh så jag ligger och blundar, samtidigt som jag drar in varenda kroppsdel under täcket och börjar bygga upp en mur av kuddar och täcke som tak. Så jag tillslut kan slå upp ögonen för att titta in i kudden och försöka lugna ner min puls som slår så hårt och så fort så hela jag darrar.

Ikväll vill jag inte somna, definitivt inte ensam!!