Lite smått deprimerad över det måste jag säga! Så nu snurrar huvudet för fullt för att komme på vad nästa smarta drag ska vara för att absolut inte behöva vara kvar på samma ort allt för länge!

Så fort man har en resa planerad slutar kroppen att klia av panik av att det roliga ska vara slut. Har nu varit hemma två dagar ooohh detta är inte bra :P

Tanken att flytta in mina saker i mitt rum (som än inte finns någon stanns) och börja ha en vardag och ett fucking jobb, gör satt jag bara vill börja spy eller bara slänga kudden över huvudet och somna om eller helt enkelt vända på klacken och bara springa!!

Jag har inte tid att ha en vanlig vardag, ett jobb, en rutin, bla bla bla bla... Jag har för många saker jag vill göra/se/känna/förlora/osv/osv!! Varför ska det vara så svårt att bara få leva sitt enda liv på det sättet man vill!?